Hållbar stadsutveckling i Sverige
Målet för den hållbara stadsutvecklingen är inkluderande och tillgängliga stadsmiljöer som erbjuder alla människor en attraktiv och grön livsmiljö. Helhetssyn i planeringen tillsammans med smarta lösningar ska bidra till städer där människor kan leva klimatsmart, hälsosamt och tryggt. I Sverige sker arbetet med hållbar stadsutveckling på flera nivåer och ett stort antal aktörer är inblandade. Det operativa ansvaret har kommunerna. Det strategiska ansvaret för hållbar stadsutveckling ligger på nationell nivå och implementeras genom en rad olika initiativ. Dessa är bland andra Rådet för hållbara städer, Svensk modell för hållbar urban utveckling och Klimatkontrakt 2030.
Rådet för hållbara städer
Rådet är ett samarbete mellan tolv myndigheter som ska stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer och samhällen. I rådet finns också representanter för Länsstyrelsen och kommunerna.
Rådet ska bland annat skapa förutsättningar för myndighetssamarbete som bidrar till att mål 11 Hållbara städer och samhällen i Agenda 2030 kan uppnås, utveckla och förvalta webbplatsen Hållbarstad.se till en plattform för aktuell samlad information om kunskapsstöd och möjligheter till finansiering för utveckling av hållbara städer och samhällen, och stödja de kommuner som berörs av större industrietableringar och industriexpansioner i Norrbottens och Västerbottens län avseende hållbart samhällsbyggande och gestaltad livsmiljö.
Rådet för hållbara städer ska ta tillvara erfarenheter och relevant kunskap inom hållbar stadsutveckling och föra dialog, samverka och involvera aktörer på nationell, regional och lokal nivå.
Rådet skapar på det här sättet möjligheter att utveckla nya samarbetsformer mellan myndigheter, regioner, kommuner, näringsliv och civilsamhälle.
Uppdraget från regeringen är att stärka kommunernas förutsättningar att utveckla levande och hållbara städer och samhällen. Utgångspunkterna utgörs av mål 11 i FN:s hållbarhetsmål Agenda 2030, Strategi för levande städer – politik för en hållbar stadsutveckling och propositionen Politik för gestaltad livsmiljö.
I dessa mål och strategier lyfts behovet av att se till helheten och hur sociala, ekologiska och ekonomiska frågor hänger samman.
Svensk modell för hållbar urban utveckling
Projektet Svensk modell för hållbar urban utveckling genomförs gemensamt av flera av myndigheterna i Rådet för hållbara städer. Finansieringen kommer från Europeiska regionala utvecklingsfondens nationella program, där det finns öronmärkt finansiering för Hållbar urban utveckling. Pengarna ska användas till att stödja kommuner och regioner i arbetet med omställningen till hållbara städer och samhällen. Projektet Svensk modell för hållbar urban utveckling ska bidra till gemensamt lärande. Uppdraget omfattar att utveckla samarbetet mellan myndigheterna för att gemensamt utveckla styrmedel och kunskap till stöd för kommuner och regioner. Den primära målgruppen är de kommuner och regioner som medverkar i genomförandet av det nationella regionalfondsprogrammet. Svensk modell för hållbar urban utveckling inom EU:s regionala utvecklingsfond - Boverket
Klimatkontrakt
Klimatkontrakt 2030 är en viljeyttring mellan kommuner, myndigheter och det strategiska innovationsprogrammet Viable Cities där alla parter åtar sig att konkret bidra till att öka takten i klimatomställningen. För att ställa om till klimatneutrala och hållbara städer krävs samarbete mellan medborgare, politiker, företag och tjänstemän. Nationell, regional och lokal nivå måste arbeta på nya sätt och tillsammans för att nå klimatneutrala städer. Kontraktet är ett verktyg för att nå detta. Det är ett långsiktigt åtagande som säkrar samarbetet mellan städerna och den statliga nivån.
Under 2020 signerades den första versionen av Klimatkontrakt med nio städer. Nu ingår 23 svenska kommuner, som tillsammans representerar cirka 40 % av Sveriges befolkning. Tillväxtverket är en av sex nationella myndigheter som signerat Klimatkontrakt 2030. Klimatkontrakt 2030 | Viable Cities
